Chumh le Rawh

 
 
Chumh le Rawh
 
 
Sangpi
 
 
                            Phungthluk ah, “ Atuahtu nak in ahmu tu ningzak,” timi cu nan theih kan theih. Amah belte thiamhlei ti khi a um tawn I, chim lo ding caan le chim lo nak ding hmun ah chim, timi zong khi aum thiam thiam. Asiloah achumh chumh le arawhrawh ti zong khi aum ve. Zeidah ka chim duh, zeihme chim kai timh chan asi hnga. Kan zoh lai cu.

                             Voikhat cu kan sianginn lengah, I dinh caan karlak te ahkhin kuak ka zu/hrawp. Cu lio ahcun nungaknu/ asilohmanh ah nutungno te pakhat khi, sianginn cun a van chuak. A liang khat ta lei in, zaal ai bei. Cun khat ta lei kut in mobile ai put i, mobile chung cun mi he ai chawn pah cuahmah. Ka hmaika i ara ko mi cu, ka hei cuanh le alu in ka ke thlung tiang ka zoh manh. Alu in a kethlung tiang ka ti ko nain hmakhat te thil khi asi. Ngongko in sau nawn zoh cu asi ruam loh. Cu ahcun abawngbi zit ai ong put ko mi khi ka hmuh ko ai. Achung I ai hruk mi (underpant)cu amuici zong fiang rilrel in ka hmuh dih. Atu tiang zong hi, kai chinchiah ko.
 

                            Zeichim ngam loin ka lungsia herh ning hi. Sau nawn cu amah ca ka ruah ah kai nuam loh. Centrum lei hawih in a kal thluahmah hawi. Zei ai thei loh. Keimah tu ka ningzak, ka lung nuam loh. Aho nih, ”khah minu, na bawngbi zit cutin um khah,” ti in chimh ngam asi loh. Hei chimh ding zong asi fawn loh. Ahawikom tha nu tak dah ka si ti lo ahcun. Hei chim ning law, thiamhlei maw ka si hnga siloah thil arawh in rawh mi he ai khat ko la. Asilo hmanh ah hruh phunkhat ah ruah ding lam asi hnga. Atuar har lai, cun a hmin ko nain a uh nak tamtuk mi kawhra rawh he ai khat ko hnga. Cubantuk caan ahcun chim lo khi atha deuh saumau.
 

                              Vawikhat ve hawi cu Civui ngei ding kan si. Mino nih Civui pumhnak ah hla kan hruai hna lai kan ti. Kannih chung cu hlasak thiam le music lei thiammi cu um ve hlah kaw. Sihmanhseh law kan nau nu te kha an thiah ve le ai tim. Kan lung ai lawm ngai, a caah challenge asi atuah khawh ahcun tha tuk tiin, kan lung in kan tan pi ngai.
                          
  
                               Civui cu avan phan le hla cu ahawi le he an hruai taktak. Civui dih lai zaan cu aho poah an lungduh chim cio dingin caan an van on. Cucu pumh thawk ka, hlasak khawh le hramthawk thlacam khawh khin asi. Mah lio ahcun pakhat pa vikvak tiah Pulpit ahcun a van kai i, aluancia caan chung buu kan kal ning le thil kan tuahmi pawl ah a lungsi lonak pawl khah heh tiah, a van chim. Mizapi cu areh tiah, lung hliphlau nawn khin kan um u, kan hna cu kan van tun cio.

       
                               Cu lio ahcun hmakhat te ah, kan i ruah bak lo mi, kan far le hla ahruaimi hna an thilhruk aih ning bak kha, zapi hmai ahcun a van sawi. Kan far le zong cu an thilhruk aihning kha tlawmpal cu ka lung si ve lem loh. Skirt tawi tete an i hruk i, an lungtlin tein an i tamh. Aleng ahcun sawi siseh law apoi tuk ah ka chia hnga loh. Aleng ah siseh law ai ning deuh hnga. Zapi hmai bak asi tik ah, sum phomh in van phomh thluk khi asi ko. Achim mi le keimah hmuhning pehtonh ahcun ahman tuk fawn in ka hmuh ve sawk ko. “Nu le pa hna zong nih nan chimh hna awk asi,” a van ti chap rih pin ah, khawi mawi tiin tlawmpal cu alungduh avan sermon ta rih. Kei zong cu ka far ai tel ve caah ka lung nuam lo ngai ve. Hla hruai ngam ti loin ai ngol lai ti ka phang ziar.
 

                               Keimah nihcun punghman in ka hmuh peng mi an si ko caah, ka caah ziarem lo awk khi tinfang tia hmanh ka ngei loh. Sihmanhsehlaw mi nih cun an rak hmuh. Ka far asi mi cu keimah nih cun a sexy ee, a vei ee ti cun ka hmuh khawhnak alam a um ve fom loh.
 

                                Acheu khat nihcun,” thilhman cu tanpi ding ti le , raifenh si cu akha nain damnak asi” timi ko khi an i tleih i, acaan zoh lo ahmun zoh lo, aning zoh lo in mi an thuat. Cu pinah umtu ziaza kong le hrukaih ning kong hna ahhin cun, kan ruahning zong ai dang cio men lai. Hi bantuk thil ahcun hmuahchih in asiloah zapi hmai hna ahcun I sawi le na palh tiin i ti hnawhchih hi cu ningcang hman asi men lai loh.
 

                                  Abia cu ka hmuhning he ai khah caah ahman ka ti ko. Sihmanhseh law, a boruak le a ning cang van zoh chih ahcun, ahman ah ka pom kho bak loh. Dawtnak si lai ti zongin zumh dingah ahar. Mah hman duh sawhsawh I, a chim mi pa ah ka rel piak. Khat lei chim ahcun tei duh sawhsawh ah achim mi ah ka rel piak. I cawn awk hrim zongah ka rel loh.
   

Kan far le kha an lung nuam hlah hmanhsehlaw hmaipanh tein adih tiang an kan hruai khawh caah ka thangthat hna. Khat lei cun an ca zongah fimchimtu cu asi ko lai tiah zumhnak ka ngei. An van chiatnak cu a chumh in chum lo in arawh in rawh hna caah dah kaw asi ko.
 
 

Meeting tuahning

Meeting tuahdan

 

By  Dr. Sang Awr

 

Biathaitthi : Khrihfabu hrauinak ah phungchim le thlacam lawng in aza lo. Khrihfabu tthan cho nak caah biaceih le khuakhan a herh. Meting tuah hi tthan cho phunkhat asi. Zeicatiah biakhiahmi nih thil ttha tampi a chuah pi. Meting ahcun mizapi le mitam deuh ruahnak kha lak asi caah a tthahnem nak a um. Asinain meting a tuahzia kan thiam lo tikah buainak achuahpi lio caan a um ve ton. Hmailei tthanchonak vial te hi meting khuakhan nak in a chuak mi asi caah zohdawhte le tthahnem santlai ngai in tuah thiam aherh. A bik in Baptist Khrihfabu hi meting a uar ngai mi kan si. Kan meting tuah hi a sau tuk tawn. Cunglei ukmi si loin mah tein baiceih khuakhannak nawl kan ngeih caah ceihkhan awk atam tuk cazawng ah asi. Cun ceihawk atam lawng asi loin meting tuah kan thiam lo cazawng ah asi. Meting tuahning hi cauk nganpipi in an chuah mi asi nain a herh deuh tete kan hun langhter lai.

 

2. Meting tuahning cauk hi(Robert;s rules and order) : Meting tuahning cauk parliamentary procedures hi American ralbawi Henry M. Robert nih 1863 ah a rak ttial mi asi. Amin Ah Robert ;s rules of Order anti. A mah hi Khrihfa ttha ngai asi i,upa hmaizahmi asi bantukin Khrihfabu he a pehtlaihmi meting pakhat ah chairman tuan an fial. Uknah leihe adang deuh caah a thiam lo i Biaknak lei meting tuahning cauk pakhat tial a herh ti kha a lungchung ah achuak. Khrifa meeting asiloah cozah asi lomi Non_Governmental Organizations(NGO) hna caah meting tuahnak ah hmankhawh dingin cauk attial. Mah cauk cu cherhchan lak ceu in nihin ni tiang vawleipumpi in hman asi. Hi cauk hi catlap hmai 176 asi nain a hnuah hrilhfiah an tialchap lengmang i hmai 600 tiang achuak. Kanmah he apehtlaih deuh mi kha atawinak in ka vun ttial.

 

3.Meeting tuahnak nih aa tinhmi :

01.Meting zohdawh le felte in tuah khawhnak

02.Mi tam deuh hnatlaknak in biakhiah khawhnak

03.Mi tlawm deuh duh nak kha hmaizah piaknak

04.Meting a kaimi pohnih biachim khawhnak le biatung dirh khawhnak.

05.Meting a kaimi poh nawl ngeihnak i tluk ciokhawhnak.

06Bu dirhning le hruainak upadi phung suai thiamnak.

07.Biaceih ding agenda suai thiamnak.

08.Chairman le a dang hruaitu hna nih an rian an i theih khawhnak.

09.Meting akaimi hna nih zodawh zohrem tein biachim thiam nak.

10.A caan ngeihmi chungah biakhiah khawhnak.

11.Biaceihmi ttialning le biakhiah thiamnak te hna asi.

 

4. Meting timhlamnak :

01.Metingsawmnak ca kuatding, acaan le ahmun fiangtein tialding.(groups mail ah meting hlan zarh khat hlan in thlah chung ding).

 

02.Ceih dingmi agenda kha Pastor, Churh chairman le Secretary hna nih tthatein Khrihfabu caah ceihawk aherhmi kha an tuah cia lai. Khrihfabu tthanchonak caah chunmang tthattha an manh lai i, ceihkhan awk ah an chuahpi lai. Timhcianak tthatein an ngeih ahcun biaceih khuakhan tikah rian a fawiter deuh.

 

03.Meting kaimi cazin, biaceihmi tialtiu, tialning, aningcang tein tuahding.

04.Meting he a pehtleihmi poah ttha tein ruah cia le timhlamh dihding. Timhlamnak a tthat ahcun aningcang tein akal kho i meting tuahmi sual lam a ngeih pin ah a kaimi zong an i nuam.

 

5.Chairman rian:

Meting chairman an thiammi nih an tuan ahcun meting anuam i biakhiah a fawi. A kaimi zawng an i nuam i Khrihfabu caah tthahnemnak a chuah pi. Meting a tluan khawhnak ah chairman cu a biapi ngai mi asi. A rian a biapi deuh hna cu:

01.Meting dawhte le remtein a kal khawhnak nga a rian ngan bik asi.

02.Mithmai in si seh, kaa in siseh meting a kai mi cungah duhdannak a ngei lai lo. Biakkhiahnak dik a chuahkhawhnak a zuam lai.

03.Daihnak le upat awktlak mithmai put aa zuam lai.

04.Meting chimmi bia kha tthatein ngaih le theihpiak aa zuam lai.

05.Biaceihmi agenda pial lo tein kalpi aa zuam lai.

06.Biapi le biate a tthenhai a thiam lai.Caan a upat mi asi lai.

07.Ruahnakkhaumi le lungsaumi asi lai.

08.Bu hruainak phung upadi a thiammi asi lai.

09.Bia tamtuk achim lai lo.Midang lung fiangnak caah a herh ahcun fiangter lai.

10.Bia achim rih lomi caan pek le ruahnak hal aa zuam peng lai.

11.Khrihfabu cungah dawtnak le siaherhnak nganpi a ngei lai.

12.Meting a kai mi thinlung theih khawh a zuam lai.

13.Meting tuah tikah Pathian duh nak kha kawl le ruah peng aa zuam lai.

14.Bia chim le ceihhmai a duh ahcun a bawmtu kha chairman a ttuanter lai.

15.Me a zat sual ahcun biakhiahnak a tuah lai.

16.Buainak a um sual ahcun daiter aa zuam lai.(MBC ahcun buainak a um sual tikah Judson siangbawi a ihkhun ke kha sobul ah an siam i,meting a buai ahcun voithum tiang a cumh lai i cu hnuah ahohmanh chim khawhnak a um ti lo. A herh ningin chairman nih meting kha a thawn khawh lai).’

 

6.Meting a kai mi hna an rian

Meting a kaimi hna hi a baipi tuk mi an si. Pakhat cio nih thil ttha a chuah khawhnak nga an i zuam cio lai. Khrihfabu dawtnak thinlung he bia kha an chim lai. A biapi deuhmi hna cu:

01.Ceihmi akong agenda an theih lai. Thei setsai loin a chim lai lo.

02.Midang bia chim mi ttha tein an ngaih lai.

03.Bia dawh lo bia chiakha an chim lai lo. Bia dawh holh dawh an hman lai.

04.Pumpak ngiarnak , zapi caah theih nuam lomi chim an hrial lai.

05.Chairman kha upat hmaizahnak an ngei lai.

06.Ceih liomi bia he aa pehtlai lomi an chim lai lo.

07.Minung hawi he biaceih asinain Pathian a kaive ti kha ngalh peng ding.

08.Bia chim an duh tik ah chairman hna tlaknak an lak lai. Kutthlir or Chairman ti in au hma sa ding.

09.Agenda ceih liomi pakhat ah voihnih cung dir lo a ttha bik.

10.Meting chungah thin hun,thin tawi lo ding, ipalh a fawituk. Bia chim tik ah phungchim (tazahawt) phun in chim lo ding. Tawi fiang in chim le a duhnak te lawng kha a fianter lai.

11.Midang an chim lioah dirchih, chimchih na hmang lai lo. Zapi hnatlakmi kha cohlankhawh a zuam lai.

12. Bai lu thaw thleidan khawh na zuam lai

13.A dong tiang meting kai le caan upat aa zuam lai.


Chin National Dag

















THE 64th CHIN NATIOANL DAY

 

By Bawi Zung Sang & Thang Tling



Kort om Chin histori

Delstaten Chin ligger i västra delen av Burma gränsen till Indien och Bangladesh.  Det finns cirka halv million befolkningar som bosätter i delstaten Chin. Men den hela Chin befolkningen bedöms vara en och en halv million.  Huvudstaden för Chin är Hakha.

Långt innan Britterna kom till Chinland, var vår förfader styrda av egna hövdingar, vilket var liknade med feodalsystem. De levde under inga främmande herravälde. Feodalsystemet praktiserades allmänt på de flesta områdena och en chef kan ha flera byar under hans kontroll

Britterna erövrade Burma år 1885 och efter många år av fruktansvärda krig och strider, föll Chin folket totalt under britternas makt år1895. Från år 1896 och fram till 1948 styrde Britterna Chin territorium via feodal herrar. Britterna införlivade vårt territorium in i Burma.

 

Kort om Chin National Day

Kampen för självständighet från Britterna fördes av olika nationaliteter från olika delar av landet. När Aung San, Burma ledare, organiserade alla nationaliteter för att få självständighet och för att bilda en ny Unionen, kom vi överens om och undertecknade Panglongs överenskommelse med Shan och Kachin, år 1947. Chin är en av de grundande medlemsländerna i den nybildade unionen.  Vi kämpade mot Britterna, tillsammans med Aung San. Många städer från Chin territorium gjorde motstånd mot brittiskt styre. Vum Tu Maung från Chin folket, tillkallade tusental Chin folket till möte för att visa deras motvilja mot brittiskt styre och feodalsystemet.  Några år efter motståndrörelser i olika städer, höll de 5000 representanter inkl. mer än 1000 feodalherrar från olika städer ett möte i staden Falam; dåvarande huvudstad i delstaten Chin, mellan den 17:e och 20:e februari, 1948. Efter långa debatter och överläggningar beslutade Chin folket demokratiskt och majoriteten av de representanter röstade till förmån för demokrati till det traditionella politiska systemet som kallas Ram-uk, som i själva verket var ett feodalt system i den 20:e februari, 1948.   

Således är 20:e februari, en historisk och meningsfull dag för Chin folket, för på denna dag kunde de uppnå nationell solidaritet och enighet. Chin National Day tillkännager solidaritet, enighet, demokratin och national identitet för oss. Chin National Day kom inte till stånd slumpvis, utan det kom till stånd som ett resultat av efter den långa kampen mot feodalism, kolonialism och imperialism.  Får vi idag som vår förfader drömde om? Tyvärr, det är en ouppfylld dröm som våra förfäder drömde om men detta är en del av kampen för demokrati. 

 

Varför firar vi Chin National Day?

Efter Ne Win tog makten genom militärkupp år 1962, förnekade de frihet, demokrati, jämlikhet, och självbestämmande till andra etniska grupper. De försöker burmanisera hela landet. Burmesiska är det enda officiella språket i landet och buddhismen blir statsreligion.  Militär regims mål är att ha "en religion, ett språk och en etnicitet ” sedan de började utfärdande av buddhismen som statsreligion i Burma, år 1961. Således var som följder, förklarade de att burmesiska är det enda officiella språket i Union of Burma, 1966. Som ordspråket säger "Buddha-Bata Myanmar Lu-myo" som betyder "att vara Myanmar är att vara en buddistisk".   Det är ett förödande för vår identitet, kulturer, språket, religioner och ett sätt att utrota vår identitet och förneka vår existens för många etniska grupper i Burma. Som resultatet för Chin folket bland de andra etniska grupperna, bytte de Chin National Day till Chin State Day. Sedan några år efter militärkuppen, är det inte tillåtet att fira Chin National Day med skyltar på Chin National Day i Burma. Det är bara i utomland, där vi kan fira Chin National Day utan att behöva oroar sig.

Den militära regimen försöker förstöra vår identitet genom att förbjuda oss att fira vår nationaldag med namnet Chin National Day. Identitet är själen av folket och nationen. De försöker döda vår själ först och sedan kommer de att utrota vår existens sakta. Så detta är en fest för att försvara vår nationella själ och identitet. Genom att fira Chin National Day, försvarar vi vår rätt att existera som ett folk. Så vårt firande av Chin National Day, även i exil, är en del av vår kamp för frihet: en fest för vår rätt att existera som ett folk.

Därför är det vår plikt att skydda vår nationaldag och fortsätta fira, för att bevara och behålla vår kultur, tradition, språket, religion och litteraturen om vi skulle vilja behålla vår identitet bland nationerna. Vi förklarar för världen att vi Chin folket fortfarande existerar, och i skydd av vår evige Gud, kommer vi att existera som ett folk till slutet av världen! Må Gud välsigna Chin folket och vårt hemland, Chinland.

 

 Källor:  

1.      The Celebration of the Right to Exist by Dr. Lian Hmung Sakhong, 2009.

2.      CHIN NATIONAL DAY MESSAGE by Pu Zing Cung, 2007.

3.      The CNF Statement on 57th Anniversary of Chin National Day, 2005.

4.      The 60th Anniversary Of Chin National Day, London, UK, 2008.

 

 

 

 


RSS 2.0